6
INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2012
Försämrad omvärldskonjunktur – men
stabilisering på finansmarknaderna
Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under
fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs
tillväxten ned av omfattande budgetbesparningar
och arbetslösheten steg snabbt och nådde
rekordhöga
nivåer
under
2012.
Den
recessionsliknande utvecklingen i euroländerna
gällde även för världens tredje största ekonomi,
Japan. En minskad världshandelstillväxt och en
svagare konkurrenskraft på grund av yenens
förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk
exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina,
Indien och Ryssland uppvisade en tydlig
inbromsning under förra året. Den amerikanska
ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten
tog fart under 2012, till största delen driven av
ökad konsumtion och stigande investeringar. För
första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i
USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka,
om än från höga nivåer. Den amerikanska
centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga
styrränta på 0,25 % kommer att vara bestående så
länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer
(
drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker
ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken
kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte
världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med
3,6 %
år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten
kom från tillväxtekonomierna.
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron 
Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska
framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken
för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den
Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör
det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och
beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd
statsobligationer på andrahandsmarknaden har
stärkt finansmarknadens förtroende och minskat
ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i
synnerhet länderna i södra Europa. I USA har
utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes
men de institutionella bristerna blev allt tydligare i
takt med att landet närmade sig det s.k.
budgetstupet. Även om den akuta risken för en
omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd,
kvarstår alltjämt de stora underskotten i de
amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde
det ökade förtroendet på finansmarknaden,
stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en
annalkande konjunkturåterhämtning till stigande
globala börser.
Kvartalsvis svensk BNP‐tillväxt, årlig procentuell förändring 
Det återstår dock många utmaningar i den globala
ekonomin. Utformningen av den ekonomiska
politiken och fortsatta ekonomiska reformer
kommer att vara avgörande för hur tillväxten
utvecklas framöver.
Kraftig inbromsning i svensk ekonomi
Den svenska ekonomins motståndskraft mot en
svagare global konjunktur minskade under senare
delen av 2012. Konjunkturindikatorer under
fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP
och en risk för att ekonomin kan hamna i en
kortare recession under inledningen av 2013. Vi
bedömer att den svenska ekonomin växte med
drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 %
år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har
påverkats av den svagare globala konjunkturen,
samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar
den
svenska
kronan
försvagas
när
omvärldskonjunkturen försämras, men starka
offentliga finanser, högre reporänta gentemot
omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till
en ökad aptit för svenska tillgångar på
finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska
kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till
rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och
har därefter följts av en mindre uppgång när
investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar
ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en
påtaglig försvagning under slutet av 2012. En
kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin,
och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på
att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av
arbetskraften under innevarande år. Hushållen har
samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden,
även om hushållens ekonomiska ställning till viss
del stärkts av den låga inflationen och det låga
ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre
utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad
utlåning till företagssektorn när investeringarna
tenderar att förskjutas på framtiden. Omslaget i