7
INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2013
Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur
Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men
bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien
och Tyskland tillhör de stora ekonomier som
överraskade mest positivt under året medan
utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den
omvända. EMU-länderna lämnade recessionen
bakom sig och visade under hösten allt fler tecken
att återhämtningen fortsatte om än i en långsam
takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk
osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den
amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte
under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i
årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den
starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad
bidrog till att den amerikanska centralbanken,
Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att
minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till
75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska
vara helt avslutade under 2014 om ekonomin
tillåter varför inkommande data kommer att vara
avgörande hur snabbt Fed kommer att minska
obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska
penningpolitiken satte press på valutorna i ett
flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier
med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och
Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska
tillväxten bromsade in.
Långränteuppgången under våren och sommaren
kom av sig under senare delen av förra året trots
Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna.
Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en
nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur
och en lätt stigande inflation talar dock för att de
globala långräntorna kommer att stiga under 2014,
medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och
EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög
arbetslöshet.
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron.
I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än
från en låg nivå. Stigande konfidens både för
hushåll och företag pekar på att återhämtningen
kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det
låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och
hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i
euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer
som är väsentligt lägre än europeiska central-
bankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under
2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 %
till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflations-
siffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk
utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har
diskuterats varför datautvecklingen under närtid
kommer att vara avgörande för ECB:s näst-
kommande räntemöten.
Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns
I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än
förväntat trots positiva signaler från Inköps-
chefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets
konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första
kvartal steg BNP med 0,8 % i genomsnitt jämfört
med motsvarande period året innan. Positivt var att
den inhemska efterfrågan (konsumtion och
investeringar) förbättrades under senare delen av
året. Det gällde i synnerhet investeringarna.
Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt
och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014
på basis av att fler bostäder påbörjas.
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring.
Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot
bakgrund
av
den
modesta
tillväxten.
Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012
vilket motsvarar en sysselsättningsökning på
50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men
nedgången begränsades av ett ökat arbetskrafts-
utbud. Hushållen höll relativt hårt om sina
plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar,
stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en
ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga
skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets-
och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den
måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala
tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i
exportindustrin. En stark krona och en svag extern
efterfrågan bidrog till att exporten krympte för
andra året i rad.
Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat
där en starkare krona och fallande råvarupriser
pressade ned varupriserna. Samtidigt steg
tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och
gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i
andra länder. Det är framför allt lägre transport-
Source:ReutersEcoWin
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
5
6
7
8
9
10
11
12
EUR/SEK
USD/SEK
Source:ReutersEcoWin
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
g
-7,5
-5,0
-2,5
0,0
2,5
5,0
7,5
10,0
1,2,3,4,5,6,7 9,10,11,12,13,14,15,16,17,18,...60