7
INTERNATIONELL OCH SVENSK EKONOMI 2014
Långsam global återhämtning
Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild
under 2014 där USA visade framfötterna medan
återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse.
Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och
tillväxten var högre än väntat, gynnad av
sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens
konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av
ekonomin, svarade för merparten av tillväxt-
ökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten
varvade ned till 2,6 % i det fjärde kvartalet 2014
från närmare 5 % i det tredje kvartalet är den
amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv
om den amerikanska ekonomin. Efter att ha
avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal
Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta
under 2015 för första gången sedan 2007, även om
ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor
om tidpunkten för en räntehöjning.
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron.
I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat
där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av
Ukraina krisen och sanktionerna gentemot Ryssland
kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska
konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att
sjunka och risken för en deflationistisk utveckling
bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB)
sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05 % i höstas.
ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram
av obligationer motsvarande 1 miljard euros fram
till september 2016 var ett ytterligare ett steg för
att motverka den sjunkande inflationen och stärka
tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken
från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll
ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta
har även satt avtryck på valutamarknaderna där
euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även
tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad
utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten
växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var
BNP ökningen 7,3 % i årstakt vilket är den lägsta
takten på flera decennier. Detta är dock delvis en
medveten strategi för att minska obalanserna i
ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska
ekonomin och bristande reformer drog ned
tillväxten ytterligare under fjolåret medan den
indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de
strukturreformer som har implementerats.
Hushållen driver svensk ekonomi
Den
svenska
ekonomin
uppvisade
en
förhållandesvis stabil utveckling under 2014 trots
inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa.
BNP steg med 2 % under fjolårets tre första kvartal
och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där
privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna
svarade för merparten av uppgången. Hushålls-
sektorn stimulerades av låga räntor, stigande
realinkomster och en ökad sysselsättning. Den
inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i
den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3
% i årstakt under 2014. För svensk exportindustri
var utvecklingen den motsatta där den svaga
omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet,
ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och
medioker exportutveckling.
Ränteutvecklingen i Sverige.
Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under
2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med
0,2 % jämfört med 2013. Samtidigt sänkte
Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll
procent. Den låga svenska inflationen, fallande
inflationsförväntningar och ECB:s expansiva
penningpolitik sätter ytterligare press på
Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska
åtgärder för att på sikt kunna då inflationsmålet på
2 %. En del i detta är att Riksbanken i februari
2015 beslöt sänka reporäntan till -0,10.
Riksbankens räntesänkningar samtidigt som
framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har
lett till en svagare krona i synnerhet mot den
amerikanska dollarn men även gentemot euron
vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri.
