Sidan 25 - Sparbanken Lidköping AB - Årsredovisning 2013

24
(i) Redovisning i och borttagande från
balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i
balansräkningen när banken blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas
upp när banken presterat och en avtalsenlig
skyldighet föreligger för motparten att betala, även
om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen
när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma
gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell
skuld tas bort från balansräkningen när
förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt
utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell
skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas
och redovisas med ett nettobelopp i balans-
räkningen endast när det föreligger en legal rätt att
kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att
reglera posterna med ett nettobelopp eller att
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar
redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då
banken förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången. Lånelöften redovisas inte i balans-
räkningen. Lånefordringar redovisas i balans-
räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas
till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte
görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en
låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras
redan innan lånet betalats ut eller när
utlåningsräntan inte täcker bankens upplånings-
kostnader för att finansiera lånet.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till
instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader förutom för derivat och de
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång
som redovisas till verkligt värde via resultat-
räkningen, vilka redovisas till verkligt värde
exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt
instrument klassificeras vid första redovisningen
delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för-
värvades, men också utifrån de valmöjligheter som
finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det
finansiella instrumentet värderas efter första
redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras
från värdkontraktet och redovisas på motsvarande
sätt som övriga derivat som inte ingår i
säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras
inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är
nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska
egenskaper och risker eller om det finansiella
instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde.
Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt
som innehåller ett eller flera inbäddade derivat,
klassificeras som en finansiell tillgång eller en
finansiell skuld värderad till verkligt värde via
resultaträkningen. Detta val innebär att hela det
kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och
att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till
verkligt värde i balansräkningen. Om säkrings-
redovisning inte tillämpas redovisas värde-
förändringarna över resultaträkningen och
derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS
39 som innehav för handelsändamål, även i de fall
som de ekonomiskt säkrar risk men där
säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings-
redovisning tillämpas redovisas värdeföränd-
ringarna på derivatet och den säkrade posten på
sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels
finansiella tillgångar som utgör innehav för
handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar
som banken initialt valt att placera i denna kategori
(enligt den s.k. fair value option). Finansiella
instrument i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i
resultaträkningen. I den första undergruppen ingår
derivat med positivt verkligt värde med undantag
för derivat som är ett identifierat och effektivt
säkringsinstrument. För finansiella instrument som
innehas för handelsändamål redovisas såväl
realiserade som orealiserade värdeförändringar i
resultatposten Nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Banken placerar i aktieindexobligationer, som
innehåller både en räntebärande del och en
derivatdel. Banken har valt att klassificera
aktieindexobligationer till verkligt värde via
resultaträkningen med hänvisning till att de
innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att
hela instrumentet värderas till verkligt värde och
att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella
tillgångar som inte är derivat, som har fastställda
eller fastställbara betalningar och som inte är
noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen
representeras dessa av posterna Utlåning till
kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga
tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde
bestäms utifrån den effektivränta som beräknades
vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs.
efter avdrag för nedskrivning av osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella
tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper
med fasta eller fastställbara betalningar och
fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt
och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna
kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.